Bullet Journal, eller bujo, är ett analogt organisationssystem skapad av Ryder Carroll från New York. Grundtanken är enkel, istället för att ha det du skriver; dagbok, att-göra-listor, handelslistor eller långa utdrag inför planeringen inför resan så har du det samlat i en och samma journal. Det finns inget rätt och fel sätt att göra det på då det är en ständigt utvecklande process som hjälper dig lista ut vad du behöver och vad som fungerar för dig själv genom att utöva det. Det är ditt system och du kan göra det precis som du vill!

Bullet journal-systemet är ett sätt att logga så rappt som möjligt med förkortad information och består i grund och botten av 4 delar:
ämne, sidnummer, korta meningar och listpunkter, så kallade ”bullets”; ” • ”, varav namnet.

 

Det första elementet inom systemet är ämnet. Generellt skrivs det på toppen av sidan du är på; en kort och beskrivande titel för vad som kommer härnäst. Har din anteckningsbok inget sidnummer, se till att skriva till det.

Loggen förlitar sig på en kortfattat begrepp med en listpunkt (bullet). Varje bullet är en målinriktad mening eller avisering kring en uppgift, tillställningar och event eller en anteckning.

 

Uppgifter markeras med hjälp av en bullet “•” och innefattar en typ av handling att utföra, t.ex. ”boka tvättid”. Beroende på vad som händer med uppgiften ändras punkten enligt följande:

  • X = Uppgift avklarad
  • > = Uppgift migrerad (framåt flyttad från tidigare datum/vecka/månad)
  • < = Uppgift schemalagd

Självklar är detta bara de grundläggande markörerna, efterhand som systemet utvecklas och folk gör dem mer och mer personliga så dyker de upp långt många fler markörer.

 

Tillställningar och event markeras med en ”o” punkt. Dessa är datum-relaterade och kan vara både inskrivna i förväg (ex. Marias födelsedagsfest 18:00) eller i efterhand (ex. skrev på kontraktet). Alla anteckningar ska hållas så korta och objektiva som möjligt för att inte kännas för tunga. Att logga när du går på ”filmkväll” ska inte vara tyngre än ”Hjälp bästa vännen flytta”. Däremot kan du efter det skriva hur mycket som helst kring vad du än behöver på samma eller nästa sida.

 

Anteckningar representeras av “–” och står för fakta, idéer, tankar eller observationer du gjort. Det är alltså saker du vill komma ihåg men inte är en handlingsbar punkt. De funkar för möten, klasser eller skolprojekt.

Utöver detta finns det de symboler som ger ytterligare kontext, de flesta kan man välja efter vad som passar en själv. De vanligaste är dock:

Prioriterad uppgift ”*”: för att markera det viktigaste att göra
Inspiration ”!”: för att snabbt kunna ta till vara på idéer som kan leda någonstans
Upptäck mer (vanligtvis ett öga) ”+”: för att visa att detta är något som kräver efterforskning, information eller som ska upptäckas

 

Det man ska komma ihåg är att systemet för en bullet journal är en ram. Styrkan i det här systemet (utöver att komma bort från teknik och lättare komma ihåg saker ) är att det är designat så du kan mixa och matcha allt du behöver på samma ställe. Det är viktigt att testa sig fram men för att underlätta planeringen finns det ytterligare 4 huvudpelare i systemet:
Indexet, Framtidsvy, Månadsvy och Dagsvy

 

De första sidorna i din bok ska alltid avsättas till ditt index, platsen där din bullet journal verkligen strålar samman. Utmed att du använder din journal skriver du helt enkelt bara upp titlarna på ämnet till din samling eller kollektion samt dess sidnummer, så du snabbt kan hitta tillbaka. Ex. Packlista: London, 5-7.
En bullet journal är inte ett linjärt system och det kan hända att din kollektion fortsätter på en annan sida, varpå du bara lägger till dem efter. Ex. Packlista: London, 5-7, 10, 15-16

 

Framtidsvyn är en kalender där du samlar du saker som du behöver ha koll på i månader framöver eller saker som kommer upp efterhand men som inte är nu.

 

Månadsvyn hjälper dig organisera din månad. Det grundläggande upplägget är en datumlogg och en att-göra-lista på ett uppslag, mitt emot varandra för bäst översikt. Detta är en sida för att ge dig en överskådande blick på månaden och används som referenser till vad som händer. Din motsvarande att-göra-lista bör innehålla saker du vill få gjort under månaden som en påminnelse och kanske uppgifter som migrerat över från den förra månaden.
Många väljer att ha en veckovy på samma sätt för att dela upp det ytterligare och fokusera på lite åt gången.

 

Dagsvyn är till för dagligt användande. Skriv ner saker under dagen som ska göras, som du tänkt på, event som dyker upp. Tanken är att du ska ta en dag i taget för att minska stressen kring att behöva ligga steget före. Dessutom vet man aldrig hur mycket utrymme man kan behöva.

 

 

 

Att migrera uppgifter är en av hörnstenarna i bullet journaling. Det kan göras från dag till dag, vecka till vecka men är i första hand från månad till månad. Det handlar om att flytta fram de saker du inte hunnit med under den tidigare perioden. När du når en ny månad i din bullet journal, gå igenom föregående månad och leta efter uppgifter som inte blev gjorda eller mål som inte uppfylldes. Känns de fortfarande relevanta?

Känns det inte längre viktigt, stryk det så du ser att det inte var relevant, är det det så markera din ” • ” till en ” > ” för att visa att du flyttat fram den. Lägg till uppgiften på den nya månaden.
Här igen kan du följa din utveckling kring dig själv, projekt eller annat för att förstå tiden de kräver. Det får dig också att överväga varje uppgift och sålla bland det som funkar och är viktigt. Hela syftet med migrationen är att lista ut vanor, mönster i planering och förstå hur vi kan göra i framtiden för att göra vår planering effektivare.

 

Ta en titt på din framtidsvy och lägg till uppgifter som för din nya månad till. Samma sak gäller här, hur viktigt är det för dig just nu?

 

 

 

 

Jaha, nu då?
Grattis! Du har fått en övergripande uppfattning om vad en bullet journal är, dess system och vad den kan hjälpa dig med! Vilken journal eller anteckningsbok som helst funkar om du vill starta men kom ihåg att det kräver ca 2 månader att komma in i det nya systemet.
Titta förbi här då och då för tips, inspiration och idéer och kolla gärna in den officiella sidan Bulletjournal.com om du vill se mer artiklar eller veta mer om vad som händer.

 

Tips!
Du kan starta en bullet journal när som helst, men att starta en ny i början på varje år hjälper dig hålla i ordning och kategorisera bättre vad som händer i ditt liv. Det är också skönt att börja ett nytt år på en ny, slät sida!

För att få din utveckling, dina tankar och din historia att vara rekommenderar jag bläckpenna. Personligen tycker inte jag om hur en vanlig kulspetspenna lämnar märken och gropar när man skriver, så jag använder en fontänpenna (vilket jag rekommenderar varmt)!

Testa dig fram och ha gärna en nyckel till alla dina markörer i boken så du kommer ihåg vad de betyder. Att ha en återkommande uppgift, ex. handbollsträning, som du markerat HBT, kan behöva lite förklaring.